besök

tisdag 20 januari 2009

Vilken dålig mamma...

..jag är! brukar jag tänka varje kväll innan jag somnar.. bra pepp va? Inte..

Vilken värdelös matte jag är.. brukar jag också tänka. Vilken dålig fru jag är..

Men mest "vilken dålig mamma jag är". Vidare, "i morgon ska jag bli en bättre mamma.. jag ska bli snällare, ha mer tålamod, leka mera, göra roligare saker, skoja mera.."

Sen vaknar Wilma och jag tänker "nejje Wilma, sov.. sov vidare hela natten".. så blir Wilma tyst.. "men shit!" tänker jag.. "tänk om nappen gick sönder, tänk om hon kvävs! men hon somnade nog bara om.." så försöker jag sova.. men ligger helt spänd, övertygad om att hon ligger och dör i rummet bredvid.. Går upp och ut och röker för att kunna somna om.. sen öppnar jag Wilmas dörr och lyssnar.. hon andas.. går och lägger mig med trygg vetskap om att hon sover och inte har kvävts av en trasig napp.. sen tänker jag på att jag gick ut och rökte INNAN jag kollade om hon levde eller inte.. så är vi tillbaka igen.. "vilken dålig mamma jag är..".. "i morgon ska jag bli en bättre mamma".

Jag är kanske inte en dålig mamma.. det finns garanterat mammor som är sämre.. det finns mammor som knarkar och super och slåss.. eller som helt enkelt inte är där. Som låter sina barn skrika dygnet runt och svälta.. och sådana som bara inte bryr sig. Ändå ligger jag där varje kväll och kan inte sova.. och tänker "shit, vilken dålig mamma jag är".

Jag kramar och pussar och smeker hennes kind när hon är ledsen.. jag ger henne mat varje dag och busar och gosar..

Kanske har jag bara glömt bort hur man älskar.. Kanske är jag deprimerad.. som bara vill gråta och rymma från allt. Men mest är jag en dålig mamma.. som blir trött när Wilma skriker, som inte orkar med att lyssna och titta. Jag säger "vad duktig du är"..
Jag blir glad när hon ler, när jag hämtar henne på dagis, eller hos farmor och farfar.. men på kvällen vill jag rymma bort, från gråt, från skrik, från "jag vill inte sova jag vill se på tv.. mamma mamma mamma".

Sen, när allt är tyst, går jag och lägger mig, och vrider och vänder mig i sängen, och tänker "stackars Wilma, vilken dålig mamma jag är".

USCH! Ja ja.. nu har jag öst ur mig det här.. så snart ska jag gå och lägga mig i sängen och vrida och vända mig fast att jag är trött och behöver sova. Idag var en ganska bra dag. Jag log flera gånger och Wilma var glad.

-m-

3 kommentarer:

Anonym sa...

shit vad jag känner iegn mig. Du är absolut inte ensam om att känna så. Och nej du är ingen dålig mamma även om jag vet att man känner så iaf..

Anonym sa...

Du är världens BÄSTA mamma. Du är absolut INGEN dålig mamma. Du är Wilmas mamma, hennes bästa mamma. Alla har vi våra perioder när vi känner såhär. När majken var några veckor gammal och jag gick och solade första gången helt själv, så hade jag inte dåligt samvete för att jag lämnade henne hemma. Jag kände mig usel, jag ifrågasatte mig själv om jag verkligen älskar henne när jag inte ens får dåligt samvete. Men ja, jag älskar henne, och nej, jag får inte dåligt samvete när jag lämnar henne. Jag är också världens bästa mamma, men till Majken, ingen annan.

Martin Therus sa...

Välkommen till föräldralivet syrrann :-D


Jag läste en klok kommentar... det viktigaste är inte VAD man gör, när man är med sitt barn, utan att man gör det tillsammans... relationen är viktigare än situationen... och pedagogik kan man syssla med på förskolan... hemma lär de sig om livet..

Keep it up sister!