besök

måndag 22 mars 2010

mhmm..

Det är så jobbigt att vakna.. jag sover gott. När jag vaknar ger verkligheten mig en örfil så fort jag klivit upp ur sängen.
Igår kväll var det svårt att inte gråta.. men jag vill inte gråta hejdlöst nu, innan vi vet vad som händer. Det känns så underligt.

Vår lillfamilj var och fikade hos mamma och pappa igår eftermiddag. Det var skönt. Som vanligt. Vi åt semmeltårta och chokladbollar och drack kaffe. Wilma fick coca-cola till hennes stora förstjusning. Hon sa att den var full av kol-cider. Hon menade kolsyra förstås, men hon drack visst cider i lördags hos Annelie och Marko, och fick för sig att bubblorna hette cider. Sen lekte Wilma med mormor, pusslade och frågade "vad ska vi göra sen mormor". Pappa och Jocke såg på nån sport.. bandy tror jag det var, och jag letade bilder att ha som förlaga till lite akvarellmålning.

Sen kom vi hem och såg en film. Innan sovdags gick jag ut och rökte som vanligt.. då kom det igen.. tankarna på det hemska som vi ännu inte vet något om. Jag försöker intala mig det, att det inte behöver vara så illa som det verkar. Det är ändå svårt.

I övrigt är livet ganska bra. Jag mår bra. Börjar bli tjock förstås, men det hör ju till. I morgon går jag in i vecka 21. Bebisen rör på sig varje dag, mest på kvällarna. Wilma är oftast glad och otroligt rolig. Hon säger så tokiga saker och jag bara ler. Hon skrattar så det smittas, och bubblar och snurrar runt. I lördags kväll innan vi skulle gå från mamma och pappa (vi var där och åt räkor och havskräftor), så gick pappa på toa. När han kom ut frågade Wilma: -Har du kissat med din tum...snopp?!? Hon tänkte säga tumme som vanligt, men rättade sig själv. Sen fortsatte hon -Jag har ingen snopp i rumpan jag. Trodde jag skulle skratta mig fördärvad. Det är allt tur att hon inte har någon snopp i rumpan haha.. sötobert. Snoppar kiss och bajs är de stora samtalsämnena i Wilmas liv just nu. Sött ändå.
Igår efter filmen tittade hon allvarligt på mig och frågade: - Växer du mamma och blir större? - Ja, svarade jag med magen i åtanke. - Jag också! svarade hon förståndigt. Sen ställde hon sig på tå och visade hur mycket hon växer..

Idag ska jag jobba 16-01.15. Skönt kanske, att slippa tänka på något. Jobbigt för ben, fötter och rygg. Trött som bara den blir jag nog, så jag hoppas vi kan sova lite runt lunch idag, jag och Wilma. Vi får gå ut på förmiddagen så går det kanske bra.

-m-

Inga kommentarer: