..var jag filosof. Jag tittade på Wilma och tänkte.. "guu vad jag älskar dig lilla unge". Det i sig var väl inte så filosofiskt, men sen tänkte jag "villkorslös kärlek". "Wilma kommer aldrig älska mig så mycket som jag älskar henne, för hon är mitt barn och jag är hennes mamma. För mig är varje dag med Wilma en gåva, och för henne är varje dag med mig en självklarhet." *skratt*
Det förstår hon först om hon får egna barn. *ler stort* Så var det med den saken.
Kram världen
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar