vårdepp?

Eller tidig trettioårskris? Vet ej.. den här veckan har verkligen varit grå. Vädret har varit underbart, förkylningen börjar släppa.. Wilma har överlag varit kanonglad.. jag har lagat god mat och diskat och tvättat.. och faktiskt varit ute i solen.. ÄNDÅ.. är jag världens grinigaste.. livet känns så jäääävla tråkigt och menlöst och grått..

Inte Wilma förståss.. men MITT liv.. Mitt rosenrosa liv, mitt hubbabubba liv.. Det känns som om hubbabubba-bubblan har sprängts och allt äckligt tuggumiklet har döljt allt med mening, och dessutom håller på att fräta sönder det så att jag aldrig kommer hitta det igen!!!

Jag retar gallfeber på mig själv.. jag fräser åt sambon.. åtminstone inne i huvudet. Utåt är jag mest tyst, och svarar något otrevligt.. eller slänger någon otrevlig kommentar om han inte gör saker fort nog.. Eller om han inte fattar.. sen skyller jag på honom, inne i huvudet.. Ilska. Eller så svarar jag inte alls.. för att det känns meningslöst. Försenad förlossningsdeppresion? Eller bara min ständigt återkommande "vad vill jag med mitt liv"-kris?
Ibland när jag tänker på det rosenrosa hubbabubba-livet, kan jag komma på mig själv med att taggtrådslivet var bättre.. "balansera på snubbeltråds-livet".. det var förjävligt.. men jag levde ialla fall.. kommer jag på mig själv att tänka. Jag var inte instängd i en glasblåsa, jag var utestängd och kom inte in.. Utestängd i frihetsland, i anarki, utan värme och kärlek, men med frihet och kickar..

*stöööön* jag måste göra något. Jag gör revolt mot hubba-bubba och rosenrosa, jag klär mig i svarta kläder, nitar och målar med silver runt ögonen. Jag färgar håret kolsvart och klipper det till spret. DÖD ÅT ROSENROSA! DÖD ÅT HUBBA-BUBBA MED FLUFFIG EFTERSMAK! Jag målar hela världen med en hela renat och falu rödfärg. DÖD ÅT KÄRNFAMILJEN!

ska ta mig en kopp kaffe och skriva min första roman

-kram världen-