Eftersom jag en gång i tiden fick för mig att utbilda mig till kulturvetare med litteraturinriktning, har jag beslutat mig för att kulturellt utvidga mitt bloggande på den kulturella/litterära fronten. Nu vet de flesta som känner mig, att jag ännu inte uppnåt någon examen, eftersom jag har en litterär C-uppsats liggande ofärdig i hyllan.. men men..
Hädanefter, en gång i veckan ska jag iallafall ge mina arma läsare ett "boktips" i form av en recention och ett betyg från 1 til 5, där 5 är bäst.. Eftersom jag stundtals läser riktigt usla böcker (enligt mig, var och en får givetvis bilda sig en egen uppfattning), så kallar jag det hela för "boktips".. ett boktips vore väl att tipsa om en bra bok.. men alla böcker är ju som redan nämnt inte läsvärda om ni frågar mig.. Så.. bok-"tips" nummer ett blir idag.. sen får ni ett nytt nästa vecka, är ni med?
VECKANS "BOKTIPS":
Mannen under trappan, av Marie Hermanson;
Boken handlar om en till synes lycklig familj, där mamman är konstnär och pappan har ett tryggt välbetalt jobb på kommunen. De två har just flyttat till ett fantastiskt gammalt trähus på landet med sina två barn, en liten pojke i dagisåldern, och en nyfödd liten tös.
Huset är verkligen fantastiskt, allt de någonsin kunnat drömma om, med stor trädgård, underbar utsikt från balkongen, och en inglasad veranda som gjord för måleri. Det enda som stör idyllen är mannen under trappan.
150 cm lång, smutsig och illaluktande, med sluddrigt språk, dyker han upp som från ingenstans, och påstår att han är hyresgäst under trappan i huset. Pappan i familjen upplever mannen som agressiv och farlig, men resterande familjemedlemmar håller inte med. Sonen blir vän med mannen, och medan pappan upplever situationen som mer och mer hotfull växer konflikten mellan familjemedlemmarna, tills situationen blir ohållbar..
Mitt omdöme.. 3+.
Det var inte den bästa bok jag läst, men den var inte heller helt förutsägbar. Även om jag kunde gissa mig till mycket, svängde handlingen av och ann, i ett nät av trådar där man kunde tänka sig alternativa slut ända fram i det sista. Den var inte svår att lägga ifrån sig, men tillräckligt tankeväckande för att tvunget läsas färdigt inom en tredagarsperiod.
-m-
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar